MARYROSE MATILDA

under min tionde sommar fick jag låna en häst som jag stallade upp hos mina grannar. hästen hette linus. han var snäll, hade fina hovar och ett ärr i pannan. han älskade mig och jag älskade honom, det var det bästa.


vardagen spenderades med långa ridturer, fältrittsbanbygge i snåriga skogar och klappar på solvarma hästrumpor. lukten av hästsalva och sadelputs satt fastetsat i ytterkanten av våra näsborrar och kärleken till våra fyrbenta krakar ökade i takt med smutsen som samlades under våra stubbiga naglar.


grannarna som han bodde hos hade en nordsvensk, ramona. ramona hade ett föl, gåseviks busen.


grannarna i fråga hade en dotter som var ett par år äldre än mig som jag umgicks väldigt mycket med under min uppväxt, marika. hon lånade också en häst under sommaren, oliver. sen så hade hon en egen shetland/welsh från sin barndom, pinto. 
marika var väldigt manipulerande, kontrollerande. styrde och ställde i stallet och kritiserade både mig och linus, hur jag red honom, hur jag höll hand om honom, hans exteriör, hans utrustning m.m. det sträckte sig till och med så långt att hon började kontrollera mitt övriga umgänge och mitt liv utanför stallet (trots att större delen av min sommar fylldes av varma frustanden i nacken). jag var ung, naiv, osäker och förstod inte vad jag hade gjort för fel, vad jag hade gjort för att förtjäna det brev som låg och väntade i min ryktlåda efter att jag berättat att jag istället för att ta linus på en kvällstur skulle till en kompis.
"... du borde inte umgås med henne, hon är en falsk bitch och du kommer bli likadan... du har ridit linus allt mindre och mindre det senaste, du kanske inte borde ha lånat hem hästen överhuvudtaget?... sen när började du prioritera slödder som henne före hästen, den du ändå inte kan rida?..." något i den stilen. det enda molnet på min sommarhimmel. men vi var båda små, kan jag väl säga till hennes försvar. annars var marika en fin vän


det här var mitt liv ett tag. jag älskade det och jag kan inte beskriva hur mycket jag saknar att lämna hovspår i stubbåkrarna.