MARYROSE MATILDA

jag vet allt som krävs att veta om maskerader

så tro inte att du utan misstanke kan fly

med fradgan skummandes kring din mun

det tjänar inget till

även fast du alltid

kan kunna ta dig dit du vill

kommer du tillslut vakna upp en dag

och inse

att du trotsat varje lag

för att hitta nyckeln till mitt jag

så pappa skräm mig aldrig igen

för jag kan inte leva till hoppet på

att ge dig ett par veckor eller så

och lita på dig då

bakom tårögda ursäkter ser man inte sveket

man ser inte vad som hänt
det sveper bort
som i en vind

bakom tårögda ursäkter blir man blind

det är något som krupit längs min ryggrad ett halvår nu och jag

hoppas det är vingar som snart ska brista ut

så de kan ta mig långt och flyga mot ett slut
och så sakta som de vecklat fjädrar
tror jag att jag svävar lite ovan marken
de brister snart jag lovar snart de brister

ja jag vet att det är sent, med en årssammanfattning. pallar inte bilder för de dokumenterar enbart händelser här är en i ord som dokumenterar allt annat. / det här är såhär jag minns 2008
- inleddes med längtan. lite trasig, olycklig kärlek. var nog mest bara på låtsas kom jag fram till senare. men såhär i efterhand så verkar all förfluten kärlek på låtsas.
- åkte till gran canaria med familj+, det var skönt att komma bort från allt. fast det var väl lite så att jag flydde in i ytterligare ett sverige fast ett par hundra mil söderut, till ett familjeparadis med klämkäcka försäljare rödbrända barnrumpor och ditfraktad sand från västindien. fan vad originellt. en ö i sydligare atlanten utan egen sand. yeah.
där gjorde jag något nytt btw. dök. kul upplevelse.
- 2 veckor efter hemkomst drog jag till spanien på studieresa med skolan.
det finns många saker jag gjort som jag kan se tillbaka på med någon slags hatkärlek. som min konfirmation.
iallafall, den här resan var en sån grej. allting var väl igentligen relativt felfritt, var bara en sån period där jag rannsakade mig själv i samband med människorna i min omgivning. då jag hittar sådär äckligt många fel på mig själv.
- hade typ hälsoperiod under VÅRterminen. eller nej, en tappaviktperiod. brydde mig inte så mycket om min hälsa i övrigt. gick ner ett par kilo men under sommaren hade jag gått upp allt igen och lite till.
- under våren började festerna ta slut. eller nej, kanske inte festerna. utan nöjet av de där vargö-kvällarna. de tedde sig varken lika lockande eller intressanta i slutet där.
- annars var den fin, våren. lycklig.
- jag picknickade mycket under SOMMAREN.
- jag gick på festivaler under sommaren. drog på mig många härliga minnen.
- annars minns jag den mest som ligga-hemma-och-ta igen-mig-efter-festivaler-dagar. och lite jobb. svabbade damm på högskolecentrum.
- avslutade med englandsresa med symfonin där jag blev KING på tjolaflöjten. eller nä. men bättre än vad jag varit förut iallafall.
- HÖST. kyla. ganska fint ändå. känns dock som att jag ännu inte hunnit smälta den perioden och har därmed svårt att summera den. skall göra ett försök.
- börja jobba på ungdomsredaktionen på ttela, toppar nästan listan! fick pengar nya vänner utlopp för mina behov.
- blev insnöad i hemmet. i mörkret. i tisteltankar. det känns som jag inte gjorde mycket men jag gjorde nog ändå det. det var ganska stressigt förövrigt. mycket i skolan.
- gjorde något som va väldigt dumt. som jag kommer komma ihåg. hela livet.

ja jag vet att det är lite sent, att börja planera det kommande året. för jag har ju faktiskt redan
- inlett det med längtan, lite trasig, olycklig kärlek. senare kommer jag nog komma fram till att det mest bara var på låtsas.
- gråtit som en tok. jag gråter aldrig annars. men nu är det asså verkligen till simpla grejer, jag gråter när jag läser en dikt, jag gråter när jag lyssnar på en låt, jag gråter när en anorektiker kramar sin pappa på tv jag gråter till freindsreklamen och jag gråter till barnen i bullerbyn.

jag har inga nyårslöften, dom kommer jag ändå bara bryta. men jag ska göra saker.
kontrollfrek. lista. jag ska
- få asbra betyg
- få asbra flöjtspel
- få asbra sångröst
- få asbra looks
[oj vad jag är seriös.
men ärligt.
igentligen är det det alla vill.
karriär och ytan där har man paketet för framgång.]
- ansöka till teaterhögskolan
- skriva en diktsamling
- spela en relativt stor roll i en musikal
- åka till rhodos
- åka på festival [siesta!]
- gå på bal
- ta studenten
- skriva som en tok. jobb. jobb jobb jobb. pengar. ge mig.
- borde nog kirra något annat jobb än tidningsskribent också över sommaren sådär. om jag vill överleva.
- åka på mer festival. arvika? hultan? emmaboda?
- åka till italien? då kan jag inte åka till hultsfred. om jag åker till hultsfred kan jag inte åka till italien.
- sluta vara en sån jävla bitterfitta fast nej, för det är den jag identifierar mig med. jag kan aldrig ta det där sura beska från mig.
- göra allting jag någonsin drömt om och börja om på nytt och sticka härifrån. typ.
eller asså allting jag någonsin drömt om? det kanske är lite höga satsningar.
ärligt talat är jag nöjd bara jag får vara med om något nytt.

inatt drömde jag att jag vunnit en veckas ridläger i england. de va typ min största dröm när jag var liten, att få gallopera över de där vidsträckta ängarna och hoppa över små stengärsgårdar. jag funderar seriöst på att gå emot det jag alltid trott och det jag alltid stått för och skita i allt som har med karriär att göra efter skolan. köpa häst och börja jobba halvtid på ica om det skulle behövas och under ett år ta igen den barndomsdrömmen som gick förlorad.
om 50 minuter ska jag pallra mig ut längs vägen för att hinna med buss till grannstaden, jobbet kallar. och jag gick upp för 3 timmar sen å det har redan börjat mörkna.
jag har inte alls tagit tag i mitt liv. här sitter jag hemma å kallar mig sjuk när jag igentligen bara känner mig lite konstig i halsen, går och lägger mig sent på kvällarna och skyller på att man har svårare att somna när man är sjuk men jag är ju igentligen inte sjuk så då gör jag det bara för att... fly. bara fly. jag har kommit på mig själv med att förtrycka tanken att vi faktiskt har en kommande skoltermin framför oss. jag måste skärpa mig. sluta ljuga. du ljuger. som fan. klart som fan att sanning inte finns om man inte ens kan vara ärlig mot sig själv sa jag till dig en gång men jag tror inte du hörde för du slår lock mot sånt du inte vill lyssna på och jag bara hatar det tillslut sitter jag och biter mig i knogarna med den där förbannade frustrerande gråten i halsen, men jag vet inte vad jag ska göra för att få ett slut på det hela och det bästa är nog att inte göra något alls. bara vänta tills tänderna kommer intill andra sidan huden.

vad är om en månad och vad finns där är

allting annat än det som finns här?

i närheten av ovissheten är vetenskapen om en

avlägsen framtid än mer lockande

nyfikenheten lackar mot din panna jag kan

se den glänsa i skenet av din ånger.

men då ska jag berätta en sak för dig, att

om en månad kommer vara precis som nu

du kommer sitta där med samma malar i magen som nu dom som

äter och gnager om dagen

om en månad är inte någon annan

bara för att då inte är nu betyder det aldrig att

du kommer sluta vara du

du vet vad som kommer hända

du vet vad som i din handling vilken grundas i förnuft kommer medföra följande;

  1.     en blick, kall och förargad skär genom din hud

  2.     ett steg sen två som strider sig mot beskydd

  3.     sen är allt slut.

hans hjärta exploderade och trots att du

i hundra procent medvetande agerade raderade

du allt som någonsin betytt

inom loppet av en sekund