steg 1: verklighetsuppfattning
jag klarar inte av människor som skrattar
och ordet
känslor
har förlorat sin udd.
sin fina fingertoppskänsla som tappades in i glömska
vid långa
mörka
skolkorridorer med trasande revor
längs väggar som skriker från paniken den som
trevat varje år ut från tragiken längs ett
levrat kantat sår
som rotat sig längs alla dess
rutiner. som sakta gräver under de som sakta gräver under
huden
som klassen varsamt vårdar för att
dölja alla ärr från gångens sköra
trådar
men det enda som lever kvar det är ju här
natten!
himlen den är stjärnklar kan du
se på den med mig
långt bort från
andra sidan jorden
onsdag.
[nu kommer jag däremot vandra ensam i tre månader innan han kommer hem]
när jag tänker tillbaka på det som varit så påminns jag ofta om att allting dåligt för med sig något gott, och ler lite. det stämmer. det som däremot skrämmer är hur jag kunnat bli så lyckligt lottad efter något så hemskt som jag gjort. rättvisa? nej. den enda som är lycklig är mig. skurken. jag förtjänar inte det här egentligen. och det som skrämmer mig ännu mer är att jag faktiskt tycker att min nuvarande tillvaro väger jämt med nederlaget, om inte lite över.
jo.
väldigt mycket mer över.
vilket innebär, om jag inte hade krälat på marken, skulle jag inte befinna mig där jag är idag.
vilket i sin tur innebär, att jag inte ångrar mig ett dugg.
det är det som skrämmer mig, mest av allt.
jag bara väntar på att något skall slå mig tillbaka, för den här vardagen är unset för bra för att vara sann.
åk inte
alla <3 dag. gbg med kär vän. införskaffade hans första weekdayplagg.
jag tappar greppet. det har innan skett långsamt med nu närmas marken i ett antetag så hastigt att träden verkar låga och grenar verkar mjuka, mot kinden
snavar
alltid vilse alltid förtappad
bortom verklighet.
vart finns min verklighet?
jag finns här här och nu. nu.
men det enda jag vet är,
att mina läppar är kalla.
så, kom.
kyss dem
nej jag är inte död jag är bara frånvarande
man kan få skjuta upp inlämningsdatumet på projektrapporten har jag hört
om man har en bra anledning.
undrar om en bra anledning kan vara, att föräldrarna åkt bort under två veckor.
och man känner sig mycket mer vilsen än förväntat.
inte just för att föräldrarna åkte bort, utan för att allting blev tomt, och tyst.
undrar om anledningen kan vara, att man just på grund av det här vilsna
söp bort halva lovet.
lördag, måndag, onsdag. kommande fredag och lördag.
undrar om en anledning kan vara
att jag kryssat min framfart genom cigarettfimpar brännmärkt golv och vinflaskor
och att min säng var våt av öl
när jag skulle lägga mig
undrar om en anledning kan vara
att man mitt i allt myller
hittade någon
så att huvudvärk ångest och fjärilar bara rörde ihop sig
och att orden
inte kom längre
än vid fingertopparna
att de stannade
en millimeter
ovan tangenten.
tack för frihet
konversation
mej: nej
mor: jo
mej: nej jag är trött, jag ska lägga mig tidigt så att jag kan stiga upp imorgon och skriva klart artikeln.
mor: jag är också trött. jag är tvungen att packa klart det sista inför resan ikväll. häng upp tvätten.
mej: ÅKEJ JAG TÄNKER HÄNGA UPP DIN FÄSTMANS ÄCKLIGA KALSONGER MEN DET GER JAG FAN I FÖR SEDAN SÅ KOMMER NI UNDER 2 VECKOR FÖRGYLLA MIN TILLVARO MED ER FRÅNVARO DÅ NI FÖRPESTAR CAPE VERDE VID ER NÄRVARO OCH JAG KOMMER SOVA MED KATTERNA BADA I ÖVERFULLT SKUMBAD KEDJERÖKA INOMHUS DRICKA UPP ERAT SPECIALBESTÄLLDA PORTVIN TA HEM ALLA MINA VÄNNER DANSA HELA NATTEN OCH NI KAN INTE GÖRA ETT PISS ÅT DET NI KOMMER BRÄNNA ERAN BLEKA VINTERHY I FLAGOR OCH KVÄVAS I EN STRANDSATT ÖKEN SÅ VISST JAG TÄNKER HÄNGA UPP DIN FÄSTMANS ÄCKLIGA KALSONER FÖR PÅ TORSDAG BLIR JAG FÖR FÖRSTA GÅNGEN FRI MER ÄN VAD DU NÅNSIN KOMMER BLI
åkej så sa jag inte. men jag tänkte. och ja jag kommer ha två ensamma veckor så kom och hälsa på mig.
saker som täcker mitt sovrumsgolv in till sista kvarvarande centimeter
läxor snorskrynklat hushållspapper sönderslitna converse bananskal smutsiga strumpor dagbok en svartvit 11-årig katt över 10 kilo kläder tom fickplunta röda pumps en halvmeter hög trave modemagazin färdigskrivna anteckningsblock hundra attgöra-listor tomma cigarettpaket presentpapper presentsnören rött presentlack tandtråd saxar handsvettsintorkade ögonetsade månadsgamla allderles nu obetydliga skriftliga meddelanden och en hög omsorgsfullt tvärvikta bommulstrosor
jag kanar vid ett räcke av en bro bort långt bort från er i glömskans yra
glansen förseglar mina läppar och det här som
väller och pyser stoppar orden vid mina fingrar
något faller sakta och tyst men varför falla alls
om ingen finns där att beskåda din väg som långsamt leder utför
jag står enbart ensam igen som alla gånger förut
som något utanför där jag iaktar på avstånd fastän hundra själar
sveper vid min kropp
det kommer bli som alltid förr där jag krampaktigt famlar efter
det där målet vars namn har tynat
till sista tråden
ja det kommer bli som alltid för när orden åter ekar vid min tinning
villintevillintevillintevillintevillintevillintevillinte jag kommer inte
upp till skolan imorgon
varför ser man aldrig staden förens man sett taken och om det är någonstans jag vill vara så är det över långt där bortom skiten under
fredag 30/1 raz projektarbeteskonsert later on barfight
nej jag gick inte vidare på teater men man missar 100% av alla de skott man inte skjuter jag hade en skitsnygg motläsare och jag vilar gärna under himmeln ovan göteborg
vecka 6
gick dock över förväntan, navid var en riktigt trevlig kille. lugn. inte för att samtalet varade så länge med han verkade vara sådär härligt pedagogisk. ingenting att hetsa upp sig inför. alls. tufft. nu kan jag säga att jag snackat med navid modiri. poeten musikern radioprofilen pogramledaren. bloggaren. yeah we like
(intervjuade honom föressten angående hans bloggprojekt, check it out)
kommande veckan bereder sig som en hal tågräls inför mina svarta converse. jag redan nu förutspå hur det här tåget som för mig längs vägen hastigt kommer skena iväg i takt med tiden.
arbetsmiljöuppgift gehörsprov utvecklingssamtal ANTAGNINGSPROV TILL TEATERHÖGSKOLAN IIIIIH artikeldeadline svenskaboken ska vara utläst voicekonsert tandläkarn (som inte kommer vara glad på mig och mina gula håliga emaljfattiga tänder) högskolemässa teoriprov i gemu samhällsprov engelskarapport
far far far far far farväl falkenberg se den om ni som småstadsbor känner er ensamma i tragikpräglad vardag
