DET ÄR JU INTE JAG DET ÄR MITT MONSTER
jag ser livet som ett tåg skena förbi mig medan jag står kvar på perrongen och undrar vad det var som gjorde att jag stod frusen vid asfalten när jag såg vagnarna rulla från stationen.
jag som i princip alltid ansett mig övermäktig mina djuriska instinkter är härmed tvungen att se mig besegrad av hunger, lättja och trötthet. min kropp väller över åt alla håll och kanter och i takt med ångesten väller även högen av förnekat ansvarstagande (i form av studier, vilket i sin tur ger uppskov till än mer ångest).
och komiskt nog så vill jag nästan att min omgivning ska märka att saker inte står helt rätt till, för det jag fruktar mest av allt är att de mina ska tro att jag faktiskt är så här som person. på riktigt.
och jag ser tåget skena förbi. jag ser ingen slutstation.
jag som i princip alltid ansett mig övermäktig mina djuriska instinkter är härmed tvungen att se mig besegrad av hunger, lättja och trötthet. min kropp väller över åt alla håll och kanter och i takt med ångesten väller även högen av förnekat ansvarstagande (i form av studier, vilket i sin tur ger uppskov till än mer ångest).
och komiskt nog så vill jag nästan att min omgivning ska märka att saker inte står helt rätt till, för det jag fruktar mest av allt är att de mina ska tro att jag faktiskt är så här som person. på riktigt.
och jag ser tåget skena förbi. jag ser ingen slutstation.
Kommentarer
Postat av: fanny
Man får vara trött ibland. Det finns faktiskt en diagnos som heter trötthet, ej att förväxla med utbrändhet, som helt enkelt innebär att man är sjukt trött.
Trackback