MARYROSE MATILDA

jag kan inte placera mig själv i min tillvaro längre. jag grenar ut på alla möjliga utgreningar och den enda slutsatsen jag finner är att människan är ett djur och skor är egentligen något sånt påfund vi har hittat på bara för att bygga upp en falsk fasad av en tillintetgjord bild som svävar uppe bland idiologernas abstrakta himmel. jag menar, om alla bara börjar gå barfota så kommer tillslut evolutionen göra sin lilla del i det hela så att våra fotsulor blir tjockare så att vi slipper fysiska skador på våra fötter om vi börjar gå utan skor. för att det är just de fysiska skadorna evolutionen är till för att undanhålla. för våran överlevnad - vi är djur utan något egentligt större överlevnadssyfte än just syftet i sig, men för att vi människor klassificierats som en art högintellektuell levnadsform så har vi börjat forma envar som unika individer och fylla ut våran vardag med saker som är mer eller mindre viktiga för själva överlevnadens skull, just för att vi har kapaciteten och kunskapen som anses krävas för att göra dessa saker. och att vi gör sakerna i fråga mest för görandets skull känns tämligen meningslöst.
jag menar, varför ska vi överhuvudtaget överleva?
men när jag börjar spekulera i den specifika banan brukar jag aldrig komma längre än till frågan om hur många alvedon man behöver ta för att bli sådär väck i huvet utan att hjärtat ska stanna av helt men för att det ändå ska klassas som något slags rop på hjälp