sentimentaliteten har fått mig vila vaken under veckans nätter
när jag bläddrar bak i arkivet märker jag att jag var väldigt mycket mer optimistisk förra året.
(nej snälla bläddra inte till oktober 08, där finns skämmiga wannabemodebloggerska-bilder. (jo visserligen, jag skulle kunna radera dem men jag tycker det är tråkigt att förneka sin historia) och just för att jag skriver att jag inte vill det så kommer ni antingen 1. självklart göra det eller 2. vara smarta och tänka att åh hon vill ju bara att vi ska checka arkivet (trots att jag helt ärligt inte vill det) och därmed inte göra det. i o med att jag skrev den här lilla parantesen förändras såklart hela situationen vilken i sin tur kan ge ännu fler utgreningar än den tidigare, vilka jag vidare inte orkar gå närmare in på)
så, antingen har jag gått och blivit bitter
eller så är det att jag har mognat
(om man väljer att se bitterhet som verklighetsinsikt.)
tror jag föredrar det sistnämnda.
trots att det isåfall innebär att det är väldigt dystert att växa upp.
(nej snälla bläddra inte till oktober 08, där finns skämmiga wannabemodebloggerska-bilder. (jo visserligen, jag skulle kunna radera dem men jag tycker det är tråkigt att förneka sin historia) och just för att jag skriver att jag inte vill det så kommer ni antingen 1. självklart göra det eller 2. vara smarta och tänka att åh hon vill ju bara att vi ska checka arkivet (trots att jag helt ärligt inte vill det) och därmed inte göra det. i o med att jag skrev den här lilla parantesen förändras såklart hela situationen vilken i sin tur kan ge ännu fler utgreningar än den tidigare, vilka jag vidare inte orkar gå närmare in på)
så, antingen har jag gått och blivit bitter
eller så är det att jag har mognat
(om man väljer att se bitterhet som verklighetsinsikt.)
tror jag föredrar det sistnämnda.
trots att det isåfall innebär att det är väldigt dystert att växa upp.
Kommentarer
Trackback
