MARYROSE MATILDA

halv 5 på morgonen. mamma i trappan, andan i halsen. gällt kvädande. stiger upp. panik. en kall hand kramar om hjärtmuskeln, frenetiskt pumpande, i ett gastande grepp. kall bil. håkan i 120, mamma i telefon. [pappas hus, brand.] mammas naglar i mitt smalben och mina mellan skakande tänder. [alla kom ut, johannes in igen. explosion. en flammande fackla utrusandes från portarna.] darrande händer. [helikopter till linköpings brandskadeklinik så snart vädret tillåter.] skälvande bröstkorg och svidande kinder. framme. gnisslande skjutdörrar, dovbelysta sjukhuskorridorer. röda droppliknande fläckar på gammalrosa plastgolv. intensivvården, väntrum. sjuksköterska med slappt handtag. [vara beredd på svullnader, tredje graden, 50% av kroppen. huvud ansikte armar rygg och händer. kommer behöva ligga nedsövd 2-3 månader. goda överlevnadschanser.] intensivavdelning, doft av gammal hundtass. reflektioner i spegeln, lila ansikte.

nu har jag hållt mig vaken i 23 timmar och räds för smärtan i ensamheten sömnen och drömmen. som tur är får jag gå upp om 4 timmar igen, avfärd till linköping.
tänk, hur absurt livet ter sig, när allting plötsligt balanserar mellan liv och död.
men johannes, min älskade älskade bror, du kommer alltid vara lika vacker för mig.