det avfyras missiler i mitt bröst. jag ler och vibrationer från explosioner mynnar ut i form av lätta skakningar i mina fingertoppar.

och det är vid den här tidpunkten man förstår att livet kommer vara långt. att man kommer uppleva varje dag precis så som man upplever nuet. det finns ingen magisk formel som klargör att du inom 20 år är en helt annan människa, det kommer fortfarande vara du som tänker. du kommer föra samma resonemang dag ut och dag in och alla möjliga väggrenar kommer leda till samma oundvikliga ångest. inga önskningar kommer att slå in. det spelar ingen roll hur mycket du längtar för att verkligheten kommer alltid bestå av en sammanslagning av den största förhoppningen och den värsta tänkbara situationen, en smutsig stig mellan livets stora huvudpoler.
och, det kommer vara outhärdligt.
tillslut undrar du när du ska sluta veva på din cirkuslåda som via rostig automatik ständigt upprepar samma skräniga melodi. du vet med all säkerhet att du inte kommer orka lyssna länge till.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0