oj vad världen kommer gå under och människosläktet är utdött
hade symfonikonsert för PRO-föreningen igår (och i förrgår och idag, men inte inför samma förening). vi spelade lite jullåtar, några orkesterverk och "allsånger", antagligen en av de mest obehagliga saker jag upplevt. där sitter vi och blåser i våra instrument för att göra just det som musik är till för - att underhålla, inför en förening vars liknande budskap aldrig varit så uppenbart genomskådligt - att underhålla. att underhålla gamla tandlösa, bensköra, rynkiga kroppar som en gång varit människor, för det var just så det framställdes. efter en grav, både sinnlig och kroppslig, nedsättning fungerar tydligen vilken typ av underhållning som helst för att hålla de gamla urlakade dopaminörtlarna sysselsatta. för guds skull man kan väl i alla fall försöka att behålla de äldres värdighet, och inte framställa dem som desperata krymplingar som skulle offra både händer och fötter i utbyte mot lite omtanke? fast det kanske var nu som arrangörerna för första gången lade svart på vitt, för det kanske är just det de bredsmilande pensionärerna är - använta, utnyttjade, förgågna människokroppar, efter ett x antal år inte värda mer än en fika under en torsdageftermiddag.
om det så skulle vara, så skulle jag inte påstå framtiden som ljus.
